Piteå har en lång historia som sjöfarts stad och förmodligen har sjöfart bedrivits i Piteå sedan 1300-talet, kanske även ännu längre tillbaka. Det var under 1960-talet som staden, som då bestod av fyra mindre kommuner; Piteå stad, Piteå landskommun, Hortlax kommun och Norrfjärdens kommun, insåg att man skulle behöva göra något för att säkerställa industrins transportbehov till sjöss. De två stora industrierna SCA och ASSI planerade för nya transportsystem som skulle klara deras ökade produktionsvolymer av papper, pappersmassa och trä. Piteå stad projekterade för en ny kajanläggning i närheten av staden medan Piteå landskommun menade att Haraholmen var den bästa platsen för en ny hamn eftersom djupgåendet där var mycket bra. Dessutom fanns redan en oljehamn ute vid Sör-Haraholmen.
Under tiden som Piteå stad och Piteå landskommun dividerade om var handelshamnen skulle ligga beslöt SCA att deras gods skulle skeppas ut via Holmsund. ASSI:s beslut dröjde till början av 1970-talet, men då bestämdes det att Piteå skulle bli deras utskeppningshamn. I november 1971 tog Piteå Kommun, som hade bildats 1967, beslutet att Piteås nya handelshamn skulle förläggas till Haraholmen och redan i december samma år påbörjades hamnbygget.
Den 13 juli 1973 kunde den nya handelshamnen i Piteå invigas med pompa och ståt. Hamnanläggningen bestod då av 300 meter kaj plus en oljepir med en längd av 60 meter. Efter några år uppstod ett behov av ytterligare en kaj, detta framförallt tack vare ASSI:s import av flis i stora bulkfartyg som i stort sett upptog hela den befintliga kajen. ASSI funderade även på ett nytt transportsystem varvid deras gods skulle transporteras med s.k. RoRo-fartyg, där lasten rullades ombord istället för som tidigare lyfts ombord med kranar. Detta innebar i sin tur att hamnen måste anlägga en RoRo-ramp. Beslut om en utbyggnad om 280 meter kaj med dubbelt RoRo-läge togs 1976 och tre år senare förtöjde det första fartyget vid den nya kajen.